Kungsan
Så var man hemma igen, skönt att komma hem i hyfsad tid faktiskt... börjar väl bli gammal....
Åkte upp med kollegan Pelto och hans polare Johan. Peter Jöback stod och sjöng när vi kom till Kungsan så vi gick till Victoria och tog en öl istället. Laakso var nästa band upp men man var lite upptagen av ölen för att höra dem, lyckades dock se slutet av Italy vs Helsinki. Vi beställer in en öl till och då är det helt plötsligt dags för Mustasch...vad fan, bara att svepa ölen och gå ut för att se dem. Ett akustiskt Double Nature med Linda Lampenius på viol. Intressant upplägg. Sen hade de bråttom till Avesta som ligger "precis utanför Stockholm" enligt Ralf. ;)
Elin Sigfridsson var näste artist och hon sjöng två låtar som jag inte kände igen men det var rätt bra. Är hon på gång med en ny skiva eller? Inte hört nåt om henne på flera år.
Sen var det dags för Timo Räisänen som tydligen har en stor skara fjortisfans, säger inte att det är fel men de märktes. Timo spelade två låtar, den ena hette troligtvis My Valentine eller nåt sånt den andra var Sweet Marie. Båda va riktigt sköna. Efter konserten blir han intervjuad av konferenciern som va han snubben från Raggadish, kommer inte ihåg vad han heter. En rätt rolig intervju där Raggadishsnubben frågar om vad han tyckte om Timo Räisänens konsert, "jag tycker han hoppar och rör sig alldeles för mycket" "Jag ska leta upp Timo nu och läxa upp honom", roligt! =)
Maia Hirasawa äntrade scenen och spelade också två låtar. Hon började med And I Found This Boy som är rätt skön, den andra kommer jag inte ihåg vad den hette. Inte hört så mycket med henne men har skivan nu så jag får väl lyssna in mig.
Av nån anledning tyckte SR att September passade in i det här på nåt sätt, (hallå, det är augusti nu!!) så hon spelade två låtar också. "You'll never see me again" sjöng hon vilket passade utmärkt. Enda gången man bryr sig om hennes musik är när man står packad på ett dansgolv på nån nattklubb en sen natt.
Mando Diao var det sista bandet vi såg, de fick spela tre låtar av nån anledning. De verkade vara mest eftertraktade av tjejerna som stog där framme också. De var väl ok men speciellt stor inlevelse hade de inte direkt. Vi avrundade kvällen på Burger King och sen pendeln hem.
En rolig sak som hände på pendeln hem var att jag träffade min brorsas dåvarande flickvän. Vi kollade både på varandra ett tag innan poletten ramlade ner. För er som inte vet det så har min bror varit död i nio år nu och det är väl ungefär lika länge sen jag träffade henne sist. Så vi satt och snackade om vad som hänt sen sist, vilket var rätt mycket. =)
Nä, nu är det dags att sova lite så man orkar med morgondagen.
God natt på er!
Åkte upp med kollegan Pelto och hans polare Johan. Peter Jöback stod och sjöng när vi kom till Kungsan så vi gick till Victoria och tog en öl istället. Laakso var nästa band upp men man var lite upptagen av ölen för att höra dem, lyckades dock se slutet av Italy vs Helsinki. Vi beställer in en öl till och då är det helt plötsligt dags för Mustasch...vad fan, bara att svepa ölen och gå ut för att se dem. Ett akustiskt Double Nature med Linda Lampenius på viol. Intressant upplägg. Sen hade de bråttom till Avesta som ligger "precis utanför Stockholm" enligt Ralf. ;)
Elin Sigfridsson var näste artist och hon sjöng två låtar som jag inte kände igen men det var rätt bra. Är hon på gång med en ny skiva eller? Inte hört nåt om henne på flera år.
Sen var det dags för Timo Räisänen som tydligen har en stor skara fjortisfans, säger inte att det är fel men de märktes. Timo spelade två låtar, den ena hette troligtvis My Valentine eller nåt sånt den andra var Sweet Marie. Båda va riktigt sköna. Efter konserten blir han intervjuad av konferenciern som va han snubben från Raggadish, kommer inte ihåg vad han heter. En rätt rolig intervju där Raggadishsnubben frågar om vad han tyckte om Timo Räisänens konsert, "jag tycker han hoppar och rör sig alldeles för mycket" "Jag ska leta upp Timo nu och läxa upp honom", roligt! =)
Maia Hirasawa äntrade scenen och spelade också två låtar. Hon började med And I Found This Boy som är rätt skön, den andra kommer jag inte ihåg vad den hette. Inte hört så mycket med henne men har skivan nu så jag får väl lyssna in mig.
Av nån anledning tyckte SR att September passade in i det här på nåt sätt, (hallå, det är augusti nu!!) så hon spelade två låtar också. "You'll never see me again" sjöng hon vilket passade utmärkt. Enda gången man bryr sig om hennes musik är när man står packad på ett dansgolv på nån nattklubb en sen natt.
Mando Diao var det sista bandet vi såg, de fick spela tre låtar av nån anledning. De verkade vara mest eftertraktade av tjejerna som stog där framme också. De var väl ok men speciellt stor inlevelse hade de inte direkt. Vi avrundade kvällen på Burger King och sen pendeln hem.
En rolig sak som hände på pendeln hem var att jag träffade min brorsas dåvarande flickvän. Vi kollade både på varandra ett tag innan poletten ramlade ner. För er som inte vet det så har min bror varit död i nio år nu och det är väl ungefär lika länge sen jag träffade henne sist. Så vi satt och snackade om vad som hänt sen sist, vilket var rätt mycket. =)
Nä, nu är det dags att sova lite så man orkar med morgondagen.
God natt på er!
Kommentarer
Trackback
